Faktadykarna

Vi tar reda på fakta

Hunden Bobs äventyr

Bob är arbetsförmedlare

Hej klassen!

Den här veckan har Bob varit på Arbetsförmedlingen.

På Arbetsförmedlingen jobbar mest arbetsförmedlare. De träffar personer som inte har något arbete och försöker hjälpa dem på olika sätt så att de får ett arbete.

De som inte har ett jobb kan få råd och stöd hos Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlarna jobbar mycket med samtal.

Man pratar med personen som inte har ett jobb för att ta reda på vilken hjälp den behöver. Det kan vara att personen behöver tips om hur man ska göra när man söker jobb. Det kan också vara att personen behöver vägledning – att prata om vilket yrke man ska välja.

Bob funderar på vad han ska bli när han blir stor.

 

 

 

 

 

Det kan också vara att personen behöver utbildning eller praktik. De som söker jobb kan få utbildning genom Arbetsförmedlingen, det finns kortare yrkesinriktade utbildningar inom områden där det behövs mycket personal. Om man vill pröva på ett arbete kan man få praktik på det företaget genom Arbetsförmedlingen. Då kan man få pröva på det jobbet, ungefär som Bob gör nu.

Här finns datorer som man kan låna på arbetsförmedlingen. Här kan man sitta och söka jobb. Bob fick prova på morgonen innan det var öppet för kunder.

En del av dem som söker arbete har olika funktionsnedsättningar. Det betyder att de kanske är sjuka på något sätt eller har olika besvär som gör att arbetet behöver anpassas så att det ska fungera bra för dem. Då behöver man utreda hur mycket personen kan arbeta och hur arbetet ska vara för att det ska fungera bra. Då kan man få träffa en specialist hos Arbetsförmedlingen. På Arbetsförmedlingen finns tre sorters specialister; arbetspsykologer, arbetsterapeuter och socialkonsulenter. Arbetspsykologen träffar dem som har svårt med till exempel koncentration eller minne. Arbetsterapeuten träffar dem som har problem med kroppen, till exempel ryggen eller knäna. Socialkonsulenten träffar dem som kanske använt droger eller suttit i fängelse. Inte många, men några av dem som kommer till Arbetsförmedlingen har sådana problem.

 

                          

Här är Bob och hälsar på i testcentrum där man kan få testa olika saker med specialisterna. Det här är arbetsterapeuternas grejer. Vänster: här ska man skruva olika saker i olika höjd. Mitten: här ska man lyfta olika saker och flytta runt dem. Höger: här ska man sortera olika saker på tid. Om man har ont i ryggen eller en axel så är det bra att få testa och se vad man klarar och också få tips så man inte får mer ont.

      

Några på Arbetsförmedlingen jobbar med dem som nyligen kommit till Sverige. De kanske har flytt till Sverige från ett land där det är krig. Då försöker arbetsförmedlarna hjälpa dem till utbildning eller arbete. Därför finns det information på måna olika språk på Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlarna jobbar mycket med samtal med också mycket med datorn. Man behöver skriva vad man pratat om när man träffat en person eller haft samtal på telefon. Sedan är det mycket annat också som man måste skriva och hålla koll på.

Arbetsförmedlarna hjälper också de som är arbetsgivare (företag eller organisationer). När de behöver mer personal hjälper arbetsförmedlarna dem att hitta ny personal. Då försöker de hjälpa företagen som söker personal och de som söker jobb att hitta varandra.

Det var trevligt att ha besök av Bob på Arbetsförmedlingen! Hejdå klassen, ha det så bra!

/Karin, arbetsförmedlare arbetslivsinriktad rehabilitering

Bob arbetar som kock!

Hej bästa klassen!
Nu har jag varit och besökt en ny arbetsplats! Jag har hängt på restaurang Frenchi inne vid Stora Torget i Uppsala. Där har jag provat på att arbeta som kock för en dag! Häng med!
Först behövde jag få rätt kläder. Det är viktigt med hygienen. En mössa för att se till att det inte trillar ner hår i maten, och så tvätta tassarna, sen handskar på. Inga baciller i maten! Sen fick jag sätta igång att jobba. Först fick jag göra kokosmaräng. Jag var faktiskt väldigt bra på det. Världsbäst faktiskt.
Sen var det dags att kolla listan. Eller ”mice an place” som det heter på kockspråk. Det är en lista på vad som behöver förberedas innan vi kan börja laga och servera maten till gästerna på restaurangen. Jag var väldigt bra på det med!
Sen var det dags att trolla all denna blomkål till blomkålscreme. Ganska tungt. Men som ni vet är jag en väldigt stark hund, så det gick blixtsnabbt!
                   
Här kollar jag om blomkålscremen börjar bli färdig. Allt vi gör i köket måste gå snabbt och det måste bli perfekt! Annars får man göra om. Det är som en tävling varje dag i köket. Det är viktigt att gilla lite fart på jobbet i kockyrket.
Nu står jag på den sista stationen innan maten ska serveras till gästerna. Det kallas att ”stå i luckan”. Här kontrollerar jag att alla rätter ser bra ut och innehåller alla tillbehör som rätten ska ha. Jag är nöjd med det som Johan och jag (mest jag) har lagat, så nu plingar jag i en klocka och så kommer serveringspersonalen och bär ut tallrikarna till gästerna!
Puh! När all mat är färdiglagad är det dags att städa. Köket ska vara snyggt och rent tills det är dags att laga mat igen. Städar vi inte ordentligt kan baciller börja trivas och göra så att gästerna blir sjuka. Det kan också bli trevligt och smutsigt för olika skadedjur. Jag var bäst på det med! Att städa alltså.
Precis innan jag skulle åka hem fick jag en överraskning! Jag fick provsmaka en ny dessert! Innan kockarna sätter en ny rätt på menyn måste alla rätter provlagas och provsmakas! Jag fick smaka en ananasglacerad chokladmousse med karamelliserad ananas och vaniljglass – med kokosmarängen jag gjorde i morse! Betyg? Fem hundben av fem möjliga!
Kock var ett gott, roligt och fartfyllt yrke!
Ses i klassrummet kompisar!
Kram från Bob

Bob arbetar i lounge på Arlanda

Bob har varit och testat på att arbeta i loungen på Arlanda flygplats. En lounge är ett ställe där man kan äta och dricka innan man ska resa iväg med sitt flygplan, lite som en restaurang med buffe.

Bob var väldigt fascinerad av flygplanen och ville stå kvar och titta på dem väldigt länge. Till slut fick jag säga till honom att han faktiskt var här för att arbeta.

Bob fick först lära sig hur man checkar in gäster i loungen. För att komma in i loungen måste man betala. Vissa gäster har fått ett speciellt kort för att de har flugit så mycket och då behöver man inte betala.

Sedan fick Bob se till att buffén var ordentligt påfylld så att det fanns mat till gästerna. Efter det fick han gå och fylla på dricka. Det gör man i ett speciellt rum med stora tankar med olika drycker.

Det som Bob tyckte var allra roligast det var att diska. Han tyckte att den stora diskmaskinen var väldigt cool. Den är jättesnabb och diskar väldigt rent. Det gillade Bob.

Bob tyckte att det var roligt att arbeta i loungen. Han tyckte det var kul att träffa alla passagerare och att diska .

MVH

Eva-Lis Lindesjö

Menzies Business lounge

Arlanda Airport

 

 

 

Bob arbetar som inköpare

Hej!

Nu har Bob kommit hem från sin inköpsresa i Madrid och Rom. Bob har fått testa på att arbeta som inköpare. Som inköpare bestämmer man vilka varor som ska finnas i butiker och på restauranger. Denna gången fick Bob arbeta som inköpare av flygplansmat och Snacks. Ni kanske har flugit flygplan någon gång och beställt något från flygvärdarna?

Dessa varor har Bob varit med och valt ut i veckan. På den första bilden kan ni se hur Bob väntar på att få stiga på flygplanet till Madrid. Tyvärr blev det försenat så Bob fick vänta en stund.

På den andra bilden kan ni se attBibbehlvde jobba lite på datorn på flygplanet. Det är väldigt mycket jobb på datorn när man arbetar som inköpare. Man mailar mycket med människor i andra länder.

På den tredje bilden kan ni se hur Bob smakar på maträtterna som ska serveras på flygplanen. Han fick säga vad han tyckte och välja vilka rätter han tyckte var bra.

På den fjärde bilden fick Bob testa snacks och godis till flygplanet. Det tyckte han var roligast. Han gillade chokladen bäst!

På den sista bilden befinner sig Bob på stan i Rom. Ni får en liten uppgift att ta reda på var han är någonstans. Ni får en ledtråd att det är en stor fontän. Han är på väg till en middag dom han ska äta med några leverantörer. Vad tror ni en leverantör gör?

Med vänlig hälsning,

Micael

Category Manager

Gate retail

       

       

 

     

Hej på er!

Den här veckan har Bob varit ute i Forsmark!

I Sverige producerar vi rätt mycket skräp och avfall. En del återvinns, en del bränns upp för att skapa värme och annat avfall grävs ner och bildar stora kullar. Det finns dock en viss typ av avfall som man bara inte kan kasta i soptunnan eller gräva ner: kärnavfall. En stor del av den el vi använder i Sverige kommer från våra kärnkraftverk men det betyder också att det blir en hel del farligt avfall. Extra farligt är använt kärnbränsle och kommer fortsätta vara farligt under väldigt lång tid (nästa istid kommer ha skett före det är helt ofarligt!). I Sverige planerar vi att stänga inne det använda kärnbränslet djupt nere i berget och att det ska stanna där nere under mycket, mycket, mycket lång tid. Före vi kan göra det måste vi studera hur berget och naturen fungerar så att vi är säkra på att det farliga stannar där nere och inte kommer upp till ytan.

På Svensk Kärnbränslehantering undersöker vi både berget, jorden och massor med annat! Bob fick följa med på en tur ut!


Bob undersöker borrkärnor. Dessa är från 500 meter ner i berget! Ser ni någon skillnad på stenen?


Bob kollar hur vattnet flödar på ytan. Här mäts hur mycket vatten som flödar varje sekund! Hur många liter per sekund tror ni det flödar här?


Bob kollar hur blöt jorden är. Här mäter vi hur mycket vatten som finns i marken varje timme.


Bob vill titta ner i ett djupt hål i berget som borrats. Här mäts bland annat hur mycket vatten som flödar i berget. Hur djupt tror ni detta hål är? Hur många barn på varandra tror ni man måste stapla för att nå från botten upp till ytan?

 

Allt som mäts och undersöks måste arkiveras! Ett krångligt ord som betyder att man sparar papper i ett rum med lådor för att det ska finnas kvar jättelänge. Bob lade alla papper i en låda som kallas arkivbox och med papper runt som är speciellt för att pappret inte ska förstöras. Det var kul men lite krångligt. I ett stort arkiv i Stockholm som heter Riksarkivet finns papper som är flera hundra år gamla. Dit kommer även dessa papper skickas till slut.

Hejs svejs!
Johannes Petrone
Kvartärgeolog/Naturgeograf
Svensk Kärnbränslehantering (SKB)


 

Vi i klass 2B bestämde oss för att skriva ett mejl till Johannes. Vi skrev och fick svar:


Hej Johannes!                                                          Storvreta 30 november 2017

Vad kul att du har hittat Bob och att Bob fick vara med på ditt jobb.

Vi tycker att ditt jobb är jätteviktigt! Det är viktigt för Sverige för att det ska vara säkert med kärnbränsle. Vi såg skillnad på stenarna som var borrkärnor. Några hade hål i sig och det hade inte de andra. De som inte hade hål tror vi är bäst när det gäller vilket berg som är bra till att förvara avfall från kärnbränsle.

Du frågade:

Hur djupt tror ni detta hål är? Hur många barn på varandra tror ni man måste stapla för att nå från botten upp till ytan?

Svar: Vi tror att hålet är ungefär 500 meter djupt. Vi tror att vi kan stapla ungefär 370 barn som är ungefär 135 cm långa.

Hur många liter per sekund tror ni det flödar här?

Svar: Vi tror att det rinner ungefär 44 liter per sekund i vattenfåran.

Om du har kvar Bob, kan du försöka sända Bob till Storvreta igen för vi saknar Bob?

Med vänliga hälsningar från klass 2B, Pluggparadiset

—————————————-

Hej Klass 2B!                                Forsmark 1 december 2017

Vad roligt att ni tyckte om Bobs äventyr och att ni lärt er så mycket om farligt avfall! Ni har svara mycket bra på frågorna!

Det är mycket riktigt stor skillnad på stenen i borrkärnorna på bilden och det stämmer mycket bra att berg som inte har lika mycket hål i sig är bättre för att förvara kärnbränsle. Om det är mycket hål i berget betyder det att vatten kan flöda igenom och ta med sig en del av det farliga avfallet. Bra berg är berg som är helt tätt och inte har sprickor eller hål.

Borrhålet på bilden är ungefär 200 meter djupt. Det betyder att man måste ställa ungefär 150 barn på varandra för att nå från botten till markytan!

När Bob var och mätte vattenflödet i vattendraget flödade det ungefär 100 liter per sekund, det är som om man skulle tömma ut 100 mjölkpaket varje sekund!

Bob begav sig mot nästa äventyr för ett tag sedan och jag tror ni kommer tycka nästa äventyr är minst lika spännande!

Med vänlig hälsning,
Johannes Petrone
Kvartärgeolog, Naturgeograf

 

 

 

Hej!

 

Som stadsplanerare bygger och utformar man staden. I varje stad bor väldigt olika människor i olika åldrar och med olika behov. Vi stadsplanerare arbetar för att alla ska kunna trivas i staden, att det finns hus att bo i och vägar och gator att åka längs med.

 Som stadsplanerare kan man arbeta med många olika saker. En stadsplanerare kan rita hus, planera hur gatorna och vägarna ska se ut, köpa eller sälja mark (så att det finns plats att bygga på) och mycket mer.

 Den som bestämmer vad en stadsplanerare ska göra är egentligen alla som bor i en kommun. För det är medborgarna som röstar på de politiker de vill ska representera kommunen, sedan är det politikerna som säger till stadsplanerare vad som ska göras. Stadsplanerare ser till att lösa politikernas och medborgarnas önskemål. Det är även väldigt viktigt att stadsplanerarna visar medborgarna vilka lösningar man kommit fram till, vilket kallas samråd. Flera gånger per år hålls samråd med medborgarna om pågående projekt. Jag rekommenderar er starkt att delta på ett sådant!

 Som stadsplanerare är det viktigt att tänka på hela kommunen i stort, samtidigt som man tänker på detaljerna. Därför är arbetet som stadsplanerare väldigt varierande och komplext.  Det är även viktigt att kunna visa sina idéer, tankar och lösningar på ett bra sätt. Som jag nämnde är det viktigt att tänka på alla detaljer, för att ni också ska testa studera detaljer har jag gömt Bob på fem ställen i bilden. På hur många ställen finns han?

 PS. Gå gärna in på bygg.uppsala.se och se vilka projekt som är på gång i Uppsala just nu!

 

 

Vänliga hälsningar   

ANTON VIKSTRÖM

Stadsbyggnadsförvaltningen

____________________________

   
 
Hej!
Den här veckan har Bob varit på ett mikrobiologiskt laboratorium. Där har han kollat på små små bakterier och virus. Det är viktigt att ha både förkläde och handskar när man 
hanterar prover (bild 1 och 4). När en patient lämnat ett prov (här från näsan på patienter som är förkylda) så gnuggar man provet på en gelé i så kallade agarplattor. I gelén finns mycket godsaker som bakterierna gillar och de växer och växer och blir så stora att man kan se dem med ögat redan efter ett dygn.
 
Vissa prover kan vara farliga för Bob så de proverna fick han arbeta med i steril-miljö. Detta är en av labbets många LAF-bänkar (bild 3).
 
När man gnuggar i gelén i plattorna så använder man en blå pinne som kallas plattinös så att bakterierna hamnar över hela plattan och inte bara där man droppat provet första gången (bild 2). Tänk er att man tar en droppe snor och lägger längst upp på plattan, sen använder man plattinösen för att sprida ut den i ett fint lager så det blir lätt att se nästa morgon om det finns en bakterie i snoret eller inte.
Finns det bakterier så är det vårt jobb att avgöra om bakterien ska behandlas med medicin (antibiotika) eller inte. Långt ifrån alla bakterier är farliga. 
De allra flesta är faktiskt snälla och skyddar oss människor, och dessa vill man absolut inte bli av med. Så antibiotika är något man bara ska ta i värsta nödfall.
 
Bob blev trött i armen av allt gnuggande så han bestämde sig för att använda en av våra robotar istället. I just denna robot sätter man in urinprover för att kolla om patienten har urinvägsinfektion eller inte. Vi kan få 100 prover om dagen så det är skönt att en robot kan avlasta och göra jobbet år oss.
 
Så här (bild 2) kan en bakterie se ut om den fanns i ett prov som vuxit på en platta. Visst är de ganska snygga?

 

 

 

Hej!

Jag heter Sebastian och är fysikforskare. Jag har fått ta med Bob till min arbetsplats: Ångströmlaboratoriet. Det finns några bilder där Bob står på en ultra högvakuumkammare (den som har massa aluminiumfolie). Vi använder den här kammaren för att producera väldigt tunna filmer av olika material som vi vill undersöka. Hur tunna är dessa filmer? Tänk om du skulle plocka ett hårstrå och tappar det på golvet. Föreställ dig nu att du krymper dig själv tills håret ligger bredvid dig som ett jättestort träd. Om du nu plockar ett nytt hår från ditt huvud, det håret är lika tunn som våra filmer!

 

I den sista bilden hjälper Bob oss med att mäta magnetiska egenskaper av olika material. Till dessa mätningar använder vi stora elektromagnet (den gula till höger) och laser (kan se lite rött ljus bakom Bob). När man jobbar med laser måste man använda speciella skyddsglasögon!

 

Jag tror att Bob har haft en jättetrevlig dag!

 

Med vänlig hälsning,
Sebastian

           

 

 

 

 

 

 

 

© 2018 Faktadykarna. Tema av Anders Norén.